Ordlista
Anställningsbevis
Anställningsbeviset reglerar arbetsvillkoren mellan dig och arbetsgivaren och är ett bevis på att du har en anställning. Du har laglig rätt att få ett anställningsbevis senast en månad efter att du börjat jobba. Skulle du råka illa ut på jobbet så har facket större möjlighet att hjälpa dig om du har ett anställningsbevis.
Källa LO
Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen, eller förkortningen AD, är en specialdomstol med uppgift att pröva arbetsrättsliga tvister. Som arbetstvist räknas varje tvist som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Källa Arbetsdomstolen
Arbetsgivaravgift
Med arbetsgivaravgift menas de avgifter som arbetsgivaren betalar för varje anställd person utöver arbetstagarens lön. Det ingår också sociala avgifter som går till pensionsavgift, arbetsmarknadsavgift samt föräldraförsäkringsavgift. Uppgår idag till 31,42 procent i normalfallet.
Källa Ekonomifakta
Arbetsmiljölagen (AML)
I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet.
Källa Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket
Statligt verk som övervakar att de lagar som reglerar arbetsskydd och arbetstid följs.
Deras hemsida
Arbetsombud
Uppdraget innebär att du kan samverka med arbetsgivaren kring verksamhet och personalfrågor. Arbetsgivaren ska fortlöpande informera dig om hur verksamheten utvecklas ekonomiskt, produktionsmässigt och om riktlinjerna för personalfrågor, exempelvis inför omorganisationer.
Källa Unionen
Avgångsvederlag
Avgångsvederlag är en ersättning till en arbetstagare vid uppsägning. Det finns ingen lag som ger rätt till avgångsvederlag, utan det bygger på en överenskommelse med arbetsgivaren.
Källa Unionen
Bemanningsföretag
Bemanningsföretag hyr ut personal till andra företag. Antingen i form av att en person hoppar in och arbetar på ett företag eller att bemanningsföretaget tar över en hela verksamhet åt en kund. Bemanningsföretag kan också anlitas av företag som omorganiserar eller minskar på personal eller för att sköta rekryteringsprocesser åt dem.
Källa DIK
Blockad
När arbetarna på en arbetsplats strejkar kan facket samtidigt utfärda blockad, blockering av arbetsplats. Då kan inte arbetsgivaren byta ut strejkande mot ”arbetsvilliga” och inte frakta ut några färdiga varor.
Källa LO
Entreprenad
När ett företag väljer att betala ett annat företag för att utföra ett jobb stället för själv anställa någon ny. Till exempel väljer många företag att betala en städfirma för att städa deras lokaler istället för att själv anställa någon för att göra det.
Källa LO
Flexibel tid
Med flextid menas vanligen att du har rätt att kunna vara flexibel i hur du lägger din arbetstid i början och slutet av arbetsdagen inom ramen för fastlagda tider, till exempel klockan 7-9 eller 16-18. Flextid ska inte blandas ihop med övertid, mertid, beredskap eller jourtid. Din arbetsgivare kan inte tvinga dig att använda flextid för att ersätta övertid. För att du ska ha rätt till flextid behöver det finnas ett lokalt avtal om det, eller att arbetsgivaren har gjort en egen utfästelse. Regler för flextid kan finnas i lokala arbetstidsavtal, vilket betyder att de gäller för det enskilda företag som träffat avtalet. Arbetstidsavtalet baseras både på de anställdas behov av flexibilitet och på företagets behov av att verksamheten ska fungera. Arbetstiderna ska kunna innebära hälsosamma arbetsvillkor.
Källa Unionen
Fredsplikt
Plikt att avstå från stridsåtgärder. Kollektivavtalet syftar till arbetsfred. Fredsplikt inträder när ett nytt kollektivavtal har tecknats.
Källa Ekonomifakta
Förkortning av arbetstid för småbarnsföräldrar
Du har rätt att förkorta din arbetstid med upp till 25 procent av normal hel arbetstid utan att du samtidigt tar ut föräldrapenning tills barnet fyllt åtta år eller avslutat sitt första skolår (delledighet utan föräldrapenning). Under den tiden kan du alltså jobba 75 procent av din normala heltid eller till exempel 6 timmars arbetsdag.
Källa Unionen
Jourtid
Med jourtid menas att du befinner dig på din arbetsplats och väntar på att vid behov utföra arbete. Jourtidsersättning och regelverket runt jourtid kan variera mellan olika kollektivavtal. Alternativ till jourtid är beredskap, det vill säga tid då du är anträffbar för att vid behov infinna dig på arbetsplatsen och utföra arbete.
Källa Unionen
Jämställdhetsplan
En jämställdhetsplan eller plan för aktiva åtgärder är en handlingsplan för att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatsen utifrån samtliga diskrimineringsgrunder.
Källa Jämställdhetsplanen
Kompensationsledighet
Om du har arbetat övertid eller under mertid, och inte kompenserats ekonomiskt, har du rätt till kompensationsledighet. Du måste vara överens med din arbetsgivare om när du ska ta ut ledigheten.
Källa Vision
Kompetensutveckling
Kompetensutveckling sker i varje situation när du lär dig och utvecklas oavsett om det sker genom studier på högskolan, på kurs, i praktik eller i det dagliga arbetet. Under hela ditt yrkesverksamma liv behöver du utveckla och fördjupa din kompetens för att anpassa dig efter de snabba förändringarna som sker på arbetsmarknaden. Med uppdaterad kompetens är det lättare att byta både arbetsuppgifter och arbetsgivare. Det skapar ökade valmöjligheter för dig i arbetslivet, samtidigt som du kan känna dig säker i din kompetens oavsett vilka vindar som råkar blåsa på din arbetsplats just nu.
Kompetensutveckling kan vara:
- Utveckling inom nuvarande arbetsuppgifter
- Utveckling till andra uppgifter inom företaget
- Utveckling för din egen framgång och utveckling i arbetslivet i stort
Källa Unionen
Konjunkturcykel
Konjunktur är ett begrepp som beskriver den makroekonomiska utvecklingen, alltså det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi. Framförallt omfattar begreppet arbetslöshet, inflation och tillväxt. När man talar om konjunktur brukar man tala om hög- eller lågkonjunktur beroende på konjunkturcykeln. En konjunkturcykel är vanligtvis mellan tre till åtta år.
Källa VISMA
Lagen om anställningsskydd (LAS)
Lagen reglerar hur en arbetsgivare får hantera situationer som uppsägningar och provanställningar. Enligt LAS får en arbetsgivare till exempel inte säga upp en anställd utan att ha en så kallad saklig grund. Antingen måste arbetsgivaren peka på att det finns arbetsbrist eller på att uppsägningen sker av personliga skäl alltså att den anställda har misskött sig på något sätt. LAS reglerar även i vilken turordning anställda ska sägas upp om företaget inte har råd att ha kvar alla sina anställda och enligt lagen har de som varit anställda under en längre tid företräde. Lagen om anställningsskydd säger också att om arbetsgivaren sedan vill anställa igen så har den som blivit uppsagd företrädesrätt om personen i fråga arbetat i ett år på företaget. Fackförbunden kan ibland påverka hur företag förhåller sig till Lagen om anställningsrätt. Ett fackförbund kan till exempel komma överens med ett företag om att man inte ska följa turordningsreglerna utan att man istället får en längre uppsägningstid.
Källa Fackförbund
Lägsta lönen
Minimilön är en allmän benämning på den lägsta lön som en arbetsgivare kan betala dig för utfört arbete. I många länder finns en lagstadgad minimilön som gäller för hela arbetsmarknaden, men så är det inte i Sverige. Här bestäms den lägsta lönen, som en arbetsgivare får betala, i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Det betyder att det är arbetsgivare och fackföreningar som sätter nivån för lägsta lönen. De gör det utan direkt statlig inblandning. Vanliga benämningar är då lägsta lön, ingångslön eller grundlön. Eftersom det är så många som 90% av de som arbetar som omfattas av kollektivavtal, så sätter kollektivavtalen en allmän standard för nivån på minimilönen.
Källa Unionen
Medbestämmandelagen (MBL)
MBL innehåller bland annat regler om när arbetsgivaren måste förhandla med representanter för de anställda och vad som gäller om det blir konflikt. En del av innehållet i lagen kan man förhandla bort på arbetsplatsen. Det är också möjligt att träffa kollektivavtal med annat innehåll än lagens.
Källa Medlingsinstitutet
OB-ersättning
Om du arbetar obekväm arbetstid är din ordinarie arbetstid helt eller delvis schemalagd till kvällar och helger. För att du ska ha rätt till extra ersättning för den del av din arbetstid som är förlagd ”obekvämt” krävs att din arbetsplats omfattas av ett kollektivavtal där detta är reglerat.
Källa Unionen
Storhelgstillägg
Storhelger kallas de lite speciella helger, där du enligt kollektivavtalet kan ha rätt till ett högre belopp i ersättning för obekväm arbetstid (storhelgstillägg).
Dessa dagar räknas som storhelg:
- Midsommarafton, midsommardag och söndag efter midsommar
- Julafton, juldag och annandag jul
- Nyårsafton och nyårsdag
- Långfredag, påskafton, påskdag och annandag påsk
- Pingstafton och pingstdagen
Källa Kommunal
Strejk
Att strejka innebär att man som arbetstagare helt enkelt vägrar att arbeta på en viss arbetsplats. Strejken har alltid varit den absolut sista utvägen för arbetstagarna och denna rättighet utnyttjas endast när förhandlingar mellan fack och arbetsgivare fullständigt hamnat i dödläge. Det finns även en motsvarighet till strejkrätten arbetsgivaren kan tillämpa. Denna motsvarighet kallas för lockout och betyder precis som namnet antyder att arbetsgivaren stänger ner hela arbetsplatsen och låser ute sina anställda. Alla strejker som utlyses är reglerade i olika avtal som är slutna mellan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. I dessa avtal står angivet vilka former av stridsåtgärder som är tillåtna. Brott mot dessa regler klassas idag som avtalsbrott och är dessutom straffbart enligt svensk lag. En strejk som inte följer de avtalade reglerna kallas för en vild strejk.
Källa Fackförbunden